Öring på Öland
Text: Per PerssonFoto: Pernilla Persson & Per Persson
Öringsfiske på Öland är för mig delvis förknippat med kyla ,blåst och känslan av uppgivenhet när man har ett hav framför sig och skall gissa vart fisken står - det är dock även förknippat med de dagar som bjuder sol, värme och trivsamma middagar på den egenhändigt fångade öringen...
Ingressen visar på den kluvenhet jag känner till kustfiske efter öring. Då jag endast praktiserar detta fiske under vårmånaderna kan vädret ofta ställa till det. Det är inte det enklaste att uppbåda den kraft som behövs för att stå ut med regntunga vindbyar i ansiktet och temperaturer knappt över frysgränsen. Sådana dagar tillbringar jag hellre hos svärföräldrarna som jag och frun brukar besöka under våren. En del dagar är dock vädrets makter på min sida och då brukar jag ta cykeln ner till havet för att försöka lura en öring.
Mina svärföräldrar har en gård i Lerkaka som ligger på den sydöstra delen av Öland. Kusten vid Lerkaka är ganska rak och långgrund och kanske inte det bästa stället att fiska vid - jag har aldrig sett någon annan fiskare efter stranden. När det gäller fiske på Öland verkar det vara den norra delen och sundet mellan Öland och fastlandet som gäller. Det är dock skönt att få vara i fred och då jag ändå lyckas lura en öring då och då så är jag nöjd. Dessutom är miljön underbar med gamla fiskestugor efter stranden som minner om svunna tiders fiskarkultur. Då det är långgrunt förlitar jag mig till kustvobblers för att nå ut till de ställen där öringen huserar - blått är en gångbar färg som öringen verkar gilla. För att nå ut till öringen måste man dessutom vada ganska långt vilket är förknippat med vissa risker - det är inte så skönt med det ofrivilliga dopp man kan råka ut för då en oförutsedd våg kommer och vänder upp och ner på dig.
Mitt fiske på Öland är alltså av den avlsappnade typen - står mig vädrets makter inte bi låter jag helt enkelt bli att fiska och jag nöjer mig med att utforska kusten inom cykelavstånd från gården. Någon öring ibland blir det dock ändå och avslutningsvis följer nu ett recept på en riktig festmåltid med öringen som huvudingrediens och i övrigt öländska läckerheter på middagsbordet.
Förrätt - Åltallrik
Med rätt kontakter kan man få tag på fin ål runt Öland. För denna förrätt behöver man en halvmeterslång ål per två personer. Ålen skall flås och rensas. Att flå en ål kan vara besvärligt om man inte använder rätt teknik. Enklast är att spika upp ålen genom huvudet i ett träd, skära ett snitt i den sega huden strax under huvudet och sedan dra av skinnet med en tång. Den rensade ålen gnids in med salt, svartpeppar och grill-fiskkrydda och läggs i en ugnsfast form. Ett par rejäla klickar smör på varje ål gör anrättningen extra god. Ålen steks sedan i ugn på hög värme tills den fått en god krispig yta. Servera ålen med kokt potatis. Till detta driker man starköl och Ölandssnaps.
Varmrätt - Öring i dill och persiljesås
Till fyra personer räcker det gott med en öring på runt 1,5 kilo. Öringen filéas och filéerna gnids in med citron, salt och vitpeppar. Dela upp filéerna i lämpliga portionsbitar och stek dessa i smör i en djup stekpanna tills de får en fin yta - de behöver i detta läge inte bli genomstekt. Tillsätt sedan 3 dl grädde och rikligt med dill och persilja i stekpannan - detta kommer att bli en god sås. Låt fisken sjuda i såsen en stund så att den blir helt klar. Smaka av såsen och tillsätt salt och/eller citron efter tycke och smak. Till detta serverar man en god tomatsallad gjord på saftiga ölandstomater. Skär tomaterna i klyftor, tillsätt fetaost och smaksätt med olivolja och lite svartpeppar. Som dryck passar ett halvtorrt vitt vin av bättre kvalité.
Efterrätt - Glass med bär
Efter den mättande för- och varmrätten passar det bra att avsluta med lite glass och bär, förslagsvis öländska hallon. Detta är en bra slutkläm på en god middag och rejält mätt och belåten kan man se fram mot kaffe och konjak i salongen.