Högsommarträsk igen
Text:
Per Persson
Foto: Per Persson, Fleming Sandell, Arne Wahlström
Fiskeår: 2013
Inledning
Det var egentligen tänkt att Räven skulle leverera en fyllig
artikel om den träskfiskeresa som han, tillsammans med Spindeln och
gossarna, gjorde i mitten av juni. Nu verkar Räven dock ha drabbats
av grav skrivkramp, så deras resa får sammanfattas i det collage
ni finner här till vänster om texten (vi får väl se
om artikeln någonsin kommer, eller om skrivkrampen är permanent).
Kort kan sägas att det rapporterades ett mycket fint harrfiske för
Räven och Spindeln (gossarna hade det svårare - "viljan
är det inget fel på, men erfarenheten saknas" lät Räven
meddela) - ett harrfiske som bland annat gav storharr i Hôlan!
Harran däremot är att lita på, så nedan finner ni
hans sammanfattning av hans och Rävens träsketresa som gick av
stapeln i mitten av juli.
Harran är inte bitter...
Räven
och Spindeln hade klart bättre harrfiske i juni än vad Harran och Räven
hade nu (att Harran och Räven hade bättre harrfiske nu än vad gossarna hade
i juni är en klen tröst), men Harran är inte bitter.
Harran och Räven hade 12 grader och kraftig vind alla dagar utom den sista,
vilket sköt upp invigningen av deras nyinförskaffade flytringar till resans
sista fiskepass, men Harran är inte bitter.
En inplanerad laxfiskeresa till Norge (som säkert hade varit alldeles
fantastisk) avbokades till förmån för en veckas trögt
fiske i träsket, men Harran är inte bitter,
Inköpet av ett gäng klassiska våtflugor var som att slänga pengarna i träsket,
men Harran är inte bitter.
Söndertrasade fingrar av en elak gädda, men Harran är inte bitter.
Gädda tog också ett av deras mest gångbara beten, som de typiskt nog bara
hade ett exemplar av, men Harran är inte bitter.
En sällsynt miss i kommunikationen, Harran och Räven emellan, ledde till
att gravharren gick fri, men Harran är inte bitter.
Tomaterna tog slut, men Harran är inte bitter (Räven kan dock kanske vara
bitter över detta).
Hôlan var tom, men Harran är inte bitter.
Det är sant, Harran ÄR inte bitter!
Fisket
Precis
som det senaste högsommarbesöket
vid träsket så var harrfisket trögt och vädret besvärligt
(sista fiskedagen undantagen, men den kommer vi till senare). Även
tidigare år har det visat sig att juli nog inte är den bästa
månaden för fiske i träsket - juni och augusti är generellt
sett betydligt säkrare. Nu åkte ändå Harran och Räven
till träsket precis mitt i industrisemestertid- nån gång
skulle väl ändå julifisket kunna leverera tänkte dom
på väg mot ett nyrenoverat Siken (vedkaminen är ett riktigt
lyft - härligt att snabbt kunna få upp värmen i stugan efter
en frusen dag på träsket).
Att ordna matfisken var inga problem - abborren högg frekvent och dream-team
gav dom till och med flera trippel-abborr-hugg ute på traden. Men
harren var trögare - den högg sällan och när den väl
gjorde det så satt den dåligt. Någon storharr såg
de inte till och gravharren gick loss precis invid båten (hade Räven
varit lite alert med håven hade det nog slutat annorlunda - Räven
å sin sida hävdar att det var en oförsiktig drillning som
gjorde att den lossnade, men det stämmer såklart inte).
På tal om drem-team så utsattes detta
för extra hårda tester denna resa, både med klassiskt och
amerikanskt som utmanare - "är verkligen dream-team så överlägset
bland flugorna som Harran och Räven tror?" var frågan som
skulle besvaras. De inledde testet med drem-team vs. klassiskt - utmanarspöet
apterades med ett trekast klassiska våtflugor; March Brown, Silver
Doctor och Kingfisher Butcher. Resultatet var häpnadsväckande
- dream-team levererade en mängd abborrar och en och annan harr samtidigt
som klassikerna kunde bokföra ett, och endast ett, hugg! Den klassiska
kedjan bytte in Bloody Butcher, Blue Zulu och March Brown Spider men resultatet
var detsamma; dream-team var förkrossande överlägset (Sovjets
13-1-vinst mot Sverige i hockey-VM 1981 var en jämförelsevis jämn
match)! Det verkar finnas en anledning till att det är moderna flugor
som dominerar flugkasten idag - klassikerna är vackra att se på
men fångar dåligt med fisk. Den amerikanska utmanaren var ett
trekast flugor som Harran förvärvat under sin Amerika-resa
för några år sedan - mestadels stora Stonefly-immitationer
och små glittriga nymfer. Amerikanarna gjorde bättre ifrån
sig än klassikerna, men inte mycket - dream-team tog ännu en imponerande
seger! Efter dessa utmaningar fick utmanarflugspöet vila till förmån
för spinnspöet, där småwobblers och Veltic såg
till att dream-team inte dominerade totalt iallafall.
Flytringsfiske
Harran
och Räven hade inför denna resa utökat sin fiskearsenal med
varsin flytring, och den sista fiskedagen var vinden äntligen tillräckligt
snäll för att låta dessa bli prövade. Första försöket
gav mersmak - ringarna verkar störa mycket mindre än en båts
framfart gör och plötsligt gick det att få fisk på
torrfluga! Trots att det knappt vakade alls i övrigt så steg
harren på Ismo-pupporna och harrfisket tedde sig helt plötsligt
riktigt bra!
Ett fiskepass i flytring är för lite för att bergslå
nya sanningar om fiske i träsket, men nog kändes det som att en
ny värld, i och med denna resa, öppnade sig för de tidigare
så båttrogna matroserna. Flytringen ser ut att bli det komplement
som gör varje fiskedag i träsket intressant. Helt plötsligt
gör det inget om vinden är för svag - något som visat
sig ha en klart negativ inverkan på trollingen då det verkar
som att harren skyr en båt utan det kamouflage ett lämpligt vågskvalp
ger - det är bara att pumpa ringen och ge sig ut!
Ceviche de Pantano
Förra
året lanserade gastronomerna Harran och Räven, här på
Pelles Fiske, det intressanta fiskreceptet Ceviche
de Pantano. Under denna fiskeresa förfinades tillagningsmetoden
och rätten är numer förstahandsvalet när det skall spisas
fisk vid träsket - en rätt värdig en verklig sybarit!
För att få sin Ceviche riktigt bra skall följande beaktas;
- Använd med fördel abborre framför harr - abborren är
fastare i köttet och har en fetthalt som bättre passar för
denna tillagningsmetod.
- Snåla inte med Chilin, skiva den i tunna skivor och behåll
fröna som ger extra hetta till marinaden. Man kan nästan inte
ta för mycket Chili, då styrkan behövs som motpol till syran
från citronen - det man vill uppnå är en syrlig fisk med
en het eftersmak. Så, ta alltså i när det gäller Chilin
och håll hellre igen på koriandern så har ni den perfekta
Ceviche de Pantano!
Dock skall väl ändå tilläggas att Bacon alltjämt
är godast, även om fisken knappat in något på smakförsprånget.
Summering
- Satsa om möjligt på juni eller augusti när fiskeresan
till träsket planeras - juli är ofta trögare generellt sett.
- Dream-team lever än så länge
verkligen upp till namnet och krossade enkelt såväl klassiker
som amerikaner - frågan är vad en utmaning av GLSSCCSe
leder till - det kommer en kommande resa att svara på.
- Var inte snål - se till att ha en uppsättning små Rapala
i draglådan - lockar såväl abborre som harr till hugg.
Förbered er dock på att gäddan kommer att ta en och annan
wobbler av er.
- Fisk och nya anrättningsmetoder i all ära - glöm inte köpa
med er Bacon.
- Och slutligen, bli inte bitter!