Artiklar

Relaterat

Jag, en tävlingsfiskare?

Text & Foto: Per Persson
Fiskeår: 2007

Jag hade tidigare i mitt långa fiskeliv aldrig tävlat i fiske - det är till och med så att jag tyckt att fiske som tävlingsform varit fånigt och att tävlingsfiskare varit konstiga. Dessutom har jag aldrig varit sådär överdrivet intresserad av gäddfiske - harr, öring och röding är det som gäller. Efter en förfrågan om att vara med i en besättning vid gäddfisketävlingen Storsloken 2007 satt jag dock helt plötsligt och tävlingsfiskade gädda med stor intensitet... visst kan livet vara ganska konstigt ibland?!

Storsloken
Gäddfisketävlingen Storsloken, den första deltävlingen i gäddcupen 2007, arrangerades för femte gången denna sommar. Tävlingen har vuxit år från år och denna gång kom hela 89 ekipage till start. Ett ekipage består av en båt samt besättning, vanligtvis fyra personer, och man tillåts ha fyra beten i vattnet samtidigt. Tävlingsområdet sträcker sig från Stuguns kraftverk till Näveredes kraftverk och tävlingsdagen sammanfaller med Stuguns marknad vilket gör hela upplägget till en folkfest. Jag hade blivit värvad till Pike ConQuers av Ulf vars son Daniel var kapten i båten - styrman Pelle gjorde laget komplett.

När det närmde sig start, klockan 10:00, gled vi långsamt ut på startområdet och lade upp taktiken. Ingen av oss hade fiska gädda inom tävlingsområdet förut men vi visste att de flesta drog iväg mot Näverede direkt efter start. För att få fiska relativt ostört bestämde vi oss för att ta det lungt i starten och fiska av vikarna i närområdet istället för att ödsla tid på att dra iväg någon längre sträcka. Starten i sig blev ett skådespel att minnas. I startområdet stod allt från professionella trollingbåtar med motorer på upp till 200 hästkrafter till gamla plastekor med tvåhästarsmotorer. När startskottet briserade drog de flesta båtarna iväg med full fart frammåt - längst fram dundrade de med tresiffrigt antal hästkrafter iväg och bakom dessa, i de eskalerande svallvågorna, studsade övriga tävlande fram. Vi höll oss enligt plan i de bakre leden, tog det ganska lungt och styrde, när svallvågorna började ebba ut, över mot södra sidan av älven och ett antal vikar som såg intressanta ut.

Effzett är vasst skeddrag och jag inledde starkt med ett par gäddor innan övriga i besättningen ens haft ett hugg. Det högg dock bra med smågädda i vikarna och snart hade samtliga i båten fått fisk. Vädret var strålande, soligt, varmt och vindstilla, fisken högg och vi hade riktigt kul. Vi fick bara smågäddor men tillräckligt ofta för att inte byta taktik - vik för vik fiskades av tills vi började närma oss tävlingens sluttid, 14:00, och vi begav oss mot land. Totalt hade vi fått 33 gäddor och dessa räckte till 30,74 kilo vid invägningen. Daniel hade visat varför han var kapten och stod för 12 av gäddorna medan vi andra verkligen var jämna och hade 7 gäddor var. Vi ledde när vi vägde in vår fångst och det blev en spännande väntan i öltältet innan slutresultatet meddelades - vi kom på en hedrande niondeplats och var klart nöjda. Vinnande laget, Team Klåva, hade lyckats få upp 45,78 kilo och totalt sett togs nästan 1,3 ton gädda denna dag! Fångsten togs om hand av ett norskt företag som fileade fisken på plats och sedan fraktade hem filéerna till Norge där de förädlades till barnmat. Det ryktades efter tävlingen att norrmännen hittat halvfryst gädda under sitt arbete - man undrar vilket lag som fiskat i frysen?

Litsgäddan
Har man sagt a får man säga b brukar man säga så helgen efter Storsloken bar det iväg till nästa deltävling i gäddcupen, Litsgäddan. Tävlingen gick, som namnet antyder, av stapeln i Lit och som i alla deltävlingar i gäddcupen handlade det om fiske i Indalsälven - denna gång från Midskogs kraftverk och upp till nästa kraftverk. Om Storsloken är ett proffsigt arrangemang så var detta mer åt det andra hållet - tävlingen ingick inte i något större evenemang och organisationen kändes lite bristfällig. Det kom 39 båtar till start av vilka 23 även varit med i Storsloken och sålunda hade chansen till den totala cupen.

Vi bestämde oss för att testa samma taktik som veckan innan - låta de övriga deltagarna dra iväg bäst de vill och själva fiska av vikarna i närområdet. Vi tog det alltså lungt i starten och begav oss mot närmsta vik och, med en Effzett på spöet, trodde jag att första hugget snart skulle komma. En timme senare väntade vi fortfarande på första hugget, vi skulle väl inte bli helt utan fisk? Det var Pelle som spräckte nollan - han fiskade som en furie och testade drag på drag tills hugget kom. Halvvägs in i tävlingen hade Pelle tagit tre och Daniel en, alla smågäddor, medan jag och Ulf var helt utan - vi bestämde oss för att byta taktik.

Nu var det trolling som gällde - på med wobblers och stora skeddrag. Pelle styrde oss ut på djupare vatten och nu var det bara att vänta. Det var förståss Pelle själv som fick hugg på sin Westrins jätte och, hur vi andra än försökte med olika wobblers och drag, var det bara han som fick någon mer fisk denna dag. Vi fick ihop 7 gäddor (av vilka Pelle alltså tog 6) och vägde in 10,06 kilo. Fisket var tydligen segt över lag och vår blygsamma fångst räckte till en 19:e plats - segrande lag, Sea Puppets, hade fiskat ihop 23,60 kilo och totalt drogs ungefär 390 kilo. I totala gäddcupen halkade vi ner till 11:e plats.

Gäddjakten i Höglunda
Några veckor senare var det dags för den tredje och sista deltävlingen i gäddcupen, Gäddjakten i Höglunda. Regnet låg i luften och himlen var jämngrå - 35 lag ställde trots detta upp till start. Även denna tävling är klart mindre än den inledande Storsloken och arrangemanget flöt på bra med en rutinerad stab vid rodret. Tävlingsområdet sträcker sig från Stuguns kraftverk ner till Krångede kraftverk och på den sträckan har man den väldiga Gesunden - det finns med andra ord stora områden att fiska av.

Vi hade ett par dagar innan tävlingen varit och provfiskat lite i området och inte lyckats få en enda gädda på fyra timmar så när taktiken skulle sättas bestämde vi oss för att testa ett, i regel, säkert kort - Fiskviken. Med hopp om att ett dåligt genrep ger en bra premiär tog vi direkt sikte på Fiskviken när startskottet gick - de flesta verkade styra kosan uppströms men vi frångick inte vår plan. Efter att ha blivit nollad i Lit kändes det skönt när jag fick bärga första gäddan denna gång. Jag var het, eller om det kanske var min Utö som var den heta egentligen, och jag lyckades få fyra gäddor inne i viken. Huggen kom dock väl sällan och gäddorna var små - det var läge att byta taktik. Vi hade tänkt trolla oss ut ur viken men ett par snabba hugg på väg mot bron gjorde att vi stannade och trollade vidare där istället. Jag slutade vara het och fick ingen mer gädda, Pelle och Daniel fick två gäddor var och Ulf knep en. Vi avslutade med att försöka trolla på djupet utanför viken men det gav ingenting och ganska besvikna vägde vi in 9 gäddor som tillsammans vägde 7,52 kilo. Resultatet räckte till en 19:e plats även här. Överlägsna segrare, för tredje gången på fyra starter i tävlingen, blev Team storsloken.se med sina 30,22 kilo. De var nästan sju kilo före tvåan, Storslokskungan, och stod alltså i en klass för sig - totalt fick 328 kilo gädda sätta livet till. Team After Pike vann den totala gäddcupen och vi avancerade en placering till en slutlig tiondeplats bland de arton ekipage som fullföljde - en plats vi får vara ganska nöjda med trots allt med tanke på att vi inte har särskilt stor rutin på de ställen vi fiskade.

Summering
Att det var så kul att vara tävlingsfiskare hade jag ingen aning om och jag ser fram mot nästa års cup. Daniel och Pelle fick totalt femton gäddor var, jag lyckades lura elva och Ulf stannade på åtta. Taktiken att satsa på kvantitet före kvalitet fungerade riktigt bra i den första deltävlingen då gäddorna var skapligt på hugget. Det fungerade inte lika bra i de övriga deltävlingarna då fisket var trögare och man måste nog försöka blanda upp smågäddorna med en och annan större för att man skall ha en chans - ingen av de 49 gäddor vi fick vägde nog över tre kilo och det håller inte i längden. Nu har vi elva månader av förberedelser framför oss så förhoppningsvis skall vi kunna avancera några platser nästa säsong.