Övriga Ammerån - Solberg-Vikens fvo
Text: Per PerssonFoto: Anna Dahlgren & Per Persson
Den
vane Pelles Fiske-läsaren vet att när det skrivs om "Mitt
Ammerån" så handlar det om sträckan från Överammer och ned till
utloppet; Nedre Ammeråns fvo, men Ammerån har mer än så att erbjuda! Denna artikel kan ses som en liten introduktion till sträckan närmast Ammeråns källa - den del av Ammerån som ligger inom Solberg-Vikens fvo.
Trots att jag fiskat Ammerån sedan jag var lill-pojk, och trots att det är mindre än en timmes restid dit med bil, så har jag först på senare år börjat utforska de övre delarna av ån. Detta beror väl på att jag inte har känt något större behov av detta tidigare, men nu, då medelvikten på harren i den nedre delen dalat en del, så har intresset och utforskarlusten för de övriga delarna ökat.
Efter att ha granskat resultaten från Flugfiske-EM 2014 i detalj så bestämde sig Räven och jag oss för att det var dags för ett besök. Vi utgick från Nötflyn, strax nedan Ammeråns verkliga början, och utforskade ån såväl upp- som nedströms. Ån har här en annan karaktär än sträckan nedströms Överammer - stora sel mellan strömsatta partier ger möjligheter till ett varierat fiske. Strömmen ovan Nötflyn kändes trevligast för dagen och gav oss, trots ganska högt vatten, en fångst som gav mersmak.
Ett besök vid Nötflyn
denna sommar (-17), denna gång tillsammans med Bävern, gav oss flera
fina harrar på land - trots att vattenståndet var väl högt även denna
gång, och trots att vädret var väl grinigt emellanåt, så högg det med
jämna mellanrum - det högg väl ungefär lika frekvent som under en
fisketripp vid Vårv någon vecka
innan med den skillnaden att vi nu fick klart fler harrar i
matfiskstorlek och uppåt (kan ju vara en slump, men fan tro´t).
Guldhuvad E-12 fungerande ypperligt, men det är ju inget som förvånar.Besöket gav mig dessutom en skräckupplevelse utöver det vanliga! Jag hade vinglat mig upp på en hal sten, och stod där och drillade en harr som jag precis skulle greppa när ett stort, brunt, hårigt huvud, med en mun full av sylvassa tänder, kom upp ur djupet och högg tag i fisken. Jag ryggade tillbaka och höll på att lägga mig raklång i vattnet, men behöll mirakulöst balansen. Djuret tappade taget om fisken, och med hög puls lyfte jag försiktigt upp den med bitmärken ärrade harren. Det kan inte ha varit något annat än en utter, förutsatt att det inte finns någon slags "monstret i den strömmande Ammerån" - man kommer ju aldrig att få veta vilket!
Solberg-Vikens fvo sträcker sig från Fyrsjön ner till Grundflyn där Övre Ammeråns fvo tar vid. De flesta strömmarna ligger lättillgängligt från vägen som går mer eller mindre jämte ån. För mig har Nötflyn snabbt blivit en liten favorit inom detta fvo, men det finns många andra strömmar att prova - att dessa inte omnämns här beror helt och hållet på att jag fiskat dessa för lite för att kunna ge dem ett välgrundat omdöme.
Slutklämmen får helt enkelt bli att även denna del av Ammerån är väl värd ett besök, såvida ni inte fruktar monstret i den strömmande Ammerån förstås!