Artiklar

Fiskevatten

Fiske i Ängesån


Text: Arne Wahlström
Foto: Arne Wahlström & Per Persson

Ängesån
Ängesån är ett biflöde till Kalixälven och de två älvarna, för Ängesån är till formatet närmast att betrakta som en normalstor skogsälv, flyter samman vid Överkalix. Vattensystemet är nog mest omtalat för sitt laxfiske, men faktum är att Ängesån en gång i tiden stoltserade med svenskt rekord på harr. Det är emellertid laxen som har lockat mig till Ängesån och den här artikeln är helt inriktad på åns laxfiske. Eftersom Ängesån har blivit ett nytt "hemmavatten" kommer artiklarna från området med tiden att rymma såväl lax- som harrfiske.

Ängesån är laxförande i många mil och under några veckor hinner man inte med att ta del av mer än en begränsad sträcka. Sommaren fiske bedrevs huvudsakligen i de nedre delarna eller närmare bestämt mellan Yttersel och Sistkost. Några av de platser som finns längs den sträckan hör till åns mer välkända och välrenommerade fiskesträckor.

Hur tar man sig till vattnet?
Ett tacksamt faktum när det gäller fisket längs den utvalda sträckan är att bilvägen följer ån på nära håll och att fiskeplatserna ofta är synliga från vägen. Ett litet problem i sammanhanget är att den väg som ligger närmast vattnet är belägen på "fel" sida av strömmen i så motto att vänsterarmen blir kastarm för tvåhandsfiskaren. Man får alltså vackert lära sig att kasta även åt det hållet, alternativt att slipa på färdigheterna att utföra snake roll-kast. Den som inte vill lägga ned den tid det tar att få något sånär ordning på dessa kast kan även nå älven med bil från andra sidan, men får då räkna med att ta betydligt längre promenader från bilen till vattnet.

För att ta sig till det område artikeln handlar om åker man norrut på väg E10 från Överkalix. Efter några mil kommer man fram till den lilla orten Lansjärv där man svänger av till höger och håller utkik efter en väg som leder mot orten Ängeså. Efter att ha svängt av mot Ängeså passerar man en plats med det förpliktande namnet Sanningslandet, och då vet man att det är rätt väg. Efter några kilometer dyker det upp en avtagsväg till höger, på vilken det står Sistkostvägen. Det är den här artikelns huvudväg. Väljer man att köra förbi Sistkostvägen och fortsätta några få kilometer når man en ny avtagsväg som leder till Yttersel. Yttersel rymmer en kortare strömsatt sträcka som kan vara värd ett besök. De flesta och bästa fiskeplatserna finner man dock längs Sistkostvägen. Skyltarna som utmärker Sistkostvägen och vägen till Yttersel är små och lätta att missa så det gäller att vara lite uppmärksam. Kommer man fram till orten Ängeså är det bara att vända för då har man åkt alldeles för långt.

Den följande genomgången av åns forsar tar sin början i Yttersel och sedan följer vi ån nedströms till Sistkostforsen.

Yttersel
När man svängt av på vägen till Yttersel återstår bara en kort sträcka. När vägen börjar luta brant nedåt dyker det vid ett kalhygge upp en liten skylt som markerar gränsen för Ängeså fiskevårdsområde. Man följer stigen och kommer så småningom ner till vattnet. Förslagsvis följer man älvkanten uppströms tills man når forsnacken. Finns det lax på plats har man goda chanser att snart få se dem visa sig i ytan.

Forsnacken är lite besvärlig att fiska från den västra sidan av älven. Det är för djupt för att vada och den strandnära vegetationen medför att det inte finns så mycket utrymme bakåt att använda sig av. Med lite god vilja är det dock möjligt att fiska av nacken på ett hyggligt sätt. Strömmen på forsnacken är långsam och helt blank så det gäller att inte riva sönder ytan om kasten jäklas, vilket de ju har en tendens att göra emellanåt.

Nedströms nacken följer ett 200 -300 meter långt strömsatt parti där det bildas några pooler. En av dessa pooler bjöd på säsongens första lax. Strömmarna är relativt lättfiskade då vattnet är grunt och lättvadat. Dessutom utgör strandväxtligheten inte något större hinder för bakkasten, vilket får tillföljd att även enhandsfiskaren har goda möjligheter att ta sig ut till fiskeplatserna.

Gärdsforsen
Då är vi tillbaka på Sistkostvägen igen. När vägen når fram till vattnet befinner man sig vid Gärdsforsen. Här finns en stuga som är öppen för allmänheten där man kan ta en paus om vädret visar sig från sina sämre sidor. Mina utflykter har skett uppströms från stugan sett, och där finns ett antal intressanta pooler som ser ytterligt attraktiva ut. Knallar man på en bit når man slutligen till en forsnacke och det är där fisket börjar. Det är framför allt de pooler som följer närmast efter forsnacken som "ser ut" att hålla fisk, men även de visuellt något mindre framträdande poolerna kan vara väl värd ett försök. Jag fick inte någon lax i Gärdsforsen men lyckades i vart fall komma i kontakt med en lax i en sådan pool.

Är man i likhet med mig delvis bilfiskare upptäcker man snart att det faktiskt är möjligt att åka bil uppströms längs Gärdsforsen. Något hundratal meter ovanför vägen in till stugan kan man ta av till vänster och följa en liten skogsväg uppströms. Här och var är vägen risig så det gäller att ha en bil med hyfsad markfrigång. I mitt fall var det nog ett gränsfall men vad gör man inte för att slippa gå om möjligheten bjuds?

Lappforsen
Har man begränsad tid så måste man prioritera. Lappforsen har jag ännu inte haft nöjet att pröva.

Storstensforsen
Storstenforsen känner man igen då det ligger en stor stenbumling vid strandkanten. Nedanför stenen bildas fina strömmar med bra djup. Vattnet håller lämplig hastighet och vadningen är bekväm vilket medför att fisket blir lättsamt och behagligt. Det är inte heller ovanligt att lax visar sig i strömmarna, och i detta område, ett femtiotal meter nedanför stenen, fick jag också en av sommarens laxar.

Årforsen
Årforsen är en mycket attraktiv och populär fiskeplats där man stöter på fler likasinnade än vad fallet är uppströms. I forsens övre del finns en av de fiskestugor som ställts upp längs älven och som är tillgängliga för besökande fikare. Forsnacken ser inbjudande ut och håller alltid fisk. Dessutom är den ganska lättfiskad. Det går bra att vada ut i vattnet och flera ståndplatser är tillgängliga från båda sidor. Nedströms nacken bildas flera intressanta pooler där lax regelbundet visar sig i ytan. Nacken och de närliggande strömmarna gav en fisk på land och tre missade den första säsongen. Under sommarens veckor vid blev Årforsen den fors jag tillbringade mest tid vid.

Vääriniva
Vääriniva är inte en fors egentligen, det är snarare en skarp krök där det bildats en rejäl djupfåra i innersvängen. Platsen fiskas klart bäst från den andra sidan av älven men kan även fiskas från den sida där Sistkostvägen är belägen. Det räcker med ett ögonkast över vattnet för att man ska övertyga sig om att "här finns stor fisk".Jag prövade Vääriiniva endast vid ett tillfälle och utan några känningar.

Sistkostforsen
Sistkostforsen är en av Ängesåns mer namnkunniga forsar. Den är med ängesåmått en strid fors som rymmer många spännande ståndplatser. Forsnacken, som är ganska långsam, kan fiskas från båda sidor av älven, men lättast från den östra sidan. Vid Sistkost ligger vägen dessutom rätt nära vattnet också på den sidan så här är valmöjligheterna goda. Jag har bedrivit merparten av mitt fiske i Sistkostforsen några hundra meter nedanför forsnacken. Där bildas små pooler med lite lugnare blankvatten i den annars strida strömmen. I dessa blankvatten hade jag flera känningar. Tyvärr hänger flugan nästan rakt nedströms i dessa vattenpartier och då är det många gånger besvärligt med krokningen. Stranden är ofta brant och utrymmet för bakkast i det närmaste obefintlig. Detta kan leda till vissa bekymmer för enhandskastaren. Å andra sidan är ån snabbare men också smalare så kastlängderna är inte av avgörande betydelse för resultatet. Sistkost förefaller vara den mest populära och välbesökta av sträckans forsar. Även vid Sistkost finns en liten fiskestuga för den som vill gå in en stund.

Fiske och flugor
Vattnet i Ängesån är lätt humusfärgat. Det innebär att flugorna bör ha de vanliga humusfärgerna svart, brunt, rött, orange och gult och guld. Som alltid (nästan) förefaller tuberna vara den mest lämpliga konstruktionen. Eftersom ån är grund fungerar normalt flytlina utmärkt. Är älven stor får man naturligtvis överväga att ersätta den med en sjunkande lina.

Ja, ja det var laxen men hur är det då med Harren?
Jag ägnade inte så mycket tid åt harrfiske under tiden vid ån och har svårt att göra några bedömningar om harrtillgången. Man får någon eller ett par matharrar om dagen som bonus vid laxfisket, men då söker man sig vanligtvis inte till platser som kan antas vara harrens favoritsträckor. Däremot träffar man på förvånansvärt många fiskare som sökt sig till ån enkom för harrfisket, så förhoppningsvis visar det sig med tiden att det finns ett hyfsat harrbestånd.

Ett fiskealternativ - Jokkfall
Ängesån flyter som sagt samman med Kalixälven vid Överkalix, och från Överkalix är det inte mer än några mil till Jokkfall, kalixälvens mest ryktbara laxpool. Från Sistkostvägen är det omkring fyra mil till Jokkfall och det är ju inte någon sträcka att tala om. Om förhållandena i Ängesån inte är goda rekommenderas för laxfiskaren en tripp till Jokkfall. Visserligen kan man inte räkna med ett fridfullt fiske i avskildhet men chanserna till stor lax är inte obetydliga. Dessutom är Jokkfall ett mäktigt vattenfall och en storslagen naturupplevelse. Vid fallet finns en camping med god standard och det går till och med att förse sig med ny utrustning i den till campingen hörande redskapsbutiken.